Barn- och elevhälsopodden

Öppna förskolan - en trygg start tillsammans och goda relationer

Medverkande: Sandra Karlsson, förskollärare Öppna förskolan och Eva Kregert Hellgren, förskollärare Öppna förskolan och Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare)

 

Sandra och Eva arbetar som förskollärare på Öppna förskolan i Norrköpings kommun, ett arbete som innefattar de allra yngsta barnen och deras föräldrar. De berättar i avsnittet om Öppna förskolans verksamhet som en del av utbildningskedjan och Utbildningskontorets ben i Familjecentralen. I sitt uppdrag är Öppna förskolan bl.a. en del i en främjande och tillgänglig mötesplats för familjer för att stärka familjers sociala nätverk och ta tillvara familjernas egna resurser och verkar för att stärka föräldraskap och öka tilltro till sin egen förmåga. De nämner vilka hörnstenar de har i det arbetet och hur ett möte med olika föräldrar och barn kan se ut, vanliga teman i samtal och vilka resultat de får se av sitt arbete.

 

Arbeta med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier del 1 - Det främjande och förebyggande arbetet

Medverkande: Hanna Martinsson, barnrättsombud Utbildningskontoret och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

 

I det här avsnittet reder vi ut vad som är skillnaden mellan det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varför det är viktigt att synliggöra och prata mer om det främjande arbetet i förskola och skola, dvs de saker vi gör på daglig basis utan att något har hänt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att varje barn och elev ska lära och utvecklas. Vi pratar också om vad forskningen säger i arbetet med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och vad vi kan göra för att förebygga och förhindra konflikter och kränkande behandling.

 

Hanna arbetar som Barnrättsombud på Utbildningskontoret, Norrköpings kommun.
Barnrättsombudet har i uppdrag att bevaka barnperspektiv och barnrättsperspektivet inom Utbildningskontorets verksamheter utifrån ett 0 – 20 års perspektiv i kommunen.
I sitt uppdrag som Barnrättsombud fungerar Hanna som ett konsultativt stöd till rektorer, personal, enheter och huvudmän i olika frågor som rör barns rättigheter i syfte att säkerhetsställa barnrättsperspektivet. Vårdnadshavare och barn kan vända sig till Hanna i frågor som rör kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
Hanna fortbildar inom området barnrätt och barnkonvention, det främjande arbetet i förskola och skola, det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier samt hur förskolor och skolor kan arbeta med barns delaktighet och inflytande.

 

Lästips:
Skapa trygghet för lärande ( 2022 ) Skolverket.
Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling - Skolverket

 

Motiverande samtal - MI

Medverkande: Liria Ortiz, leg. psykolog och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

 

Med anledning av att den fjärde utgåvan av Motiverande samtal – Att hjälpa människor till förändring och utveckling har kommit och att Liria Ortiz och Anna Sjölund arbetar med en ny utgåva av Motiverande samtal vid NPF spelar vi in ett samtal om MI med leg. psykolog och författare Liria Ortiz. Hon berättar om grunderna och förhållningsättet i MI, när MI kan vara en hjälp i skolan, både för individer och grupper, och vilka förändringar som har gjorts i de nya utgåvorna. Hon lyfter också fram hur MI kan anpassas till personer med NPF.

Lästips
Miller & Rollnick
Motiverande samtal – Att hjälpa människor till förändring och utveckling

Ortiz & Sjölund
Motiverande samtal vid autism och ADHD (första utgåvan)

Språkutveckling - när ska vi reagera?

Medverkande: Leg, logoped Ann-Sofie Björkman Taleman, enhetschef  Logopedimottagningen i Linköping, US och intervjuare leg. psykolog Sofia Månsson centrala barn- och elevhälsan Norrköping

Hur ser en förväntad språkutveckling ut? Hur ska man veta när man ska reagera, med tanke på att det är naturligt att barn utvecklas i olika takt? Det och lite till pratar leg. logoped Ann-Sofie Björkman Taleman om i detta avsnitt av Barn- och elevhälsopodden.

 

Tips:

Beskrivning av studie som visar att mängden prat i ett barns uppväxtmiljö har större samband med egen språkproduktion än faktorer som socioekonomisk status, kön och flerspråkighet.

https://www.forskning.se/2024/01/22/barns-sprakutveckling-gynnas-av-mycket-prat/

Podcast om studien: https://www.pnas.org/post/podcast/adult-talk-and-childrens-speech

 

Lärpocket ”Förstå och arbeta med språkstörning” Av Anna Eva Hallin.

https://www.nok.se/titlar/laromedel-b1/forsta-och-arbeta-med-sprakstorning/187d6e29-fe99-4f35-a641-da50beba0965

 

Bild på språkpyramid:

https://images.app.goo.gl/uq5V8uAvcbWNRDYK8

Här finns samma bild i bättre upplösning, men i ett bildspel på 1177:

https://www.1177.se/api/hjv/unit/SE2321000222-0257300/offers/8/files/1/Del%202.pdf

 

Barn och sexualitet - inga konstigheter

Medverkande: Sofia Månsson, leg. psykolog i förskoleteamet Centrala barn- och elevhälsan och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

 

Sofia Månsson arbetar som psykolog i Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam och får ibland frågor om förskolebarns sexualitet. Många pedagoger tycker att det är svårt att närma sig och prata om onani och sexualitet hos förskolebarn. Sofia berättar i avsnittet om vad sexualitet hos barn innebär och hur det tar sig uttryck. Hon berättar också om olika strategier man som pedagog kan använda sig av när barn exempelvis ”fastnar i” onani på förskolan.

 

Boktips

RFSU: Barns sexualitet en vägledning

Rikshandboken för BVC: Barns sexualitet

 

I vissa barngrupper kan det finnas ett extra stort intresse för kroppen. Här finns material att inspireras av för att lyfta in ämnet i den pedagogiska verksamheten:
RFSU: Snippor och snoppar

Rädda barnen: Stopp! min kropp

Assisterande teknik

Medverkande: Idor Svensson, leg psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, professor i klinisk psykologi Linnéuniversitetet och Therese Björnstam, psykolog centrala barn- och elevhälsan Norrköping (intervjuare)

Assisterande teknik och dess plats i skolan kan väcka funderingar när allt fler röster höjs för att öka andelen tryckta läromedel i skolan. Lyssna på när Idor Svensson, professor och forskare, samtalar med Therese Björnstam om hur assisterande teknik utgör ett komplement i undervisningen, för vem det är absolut nödvändigt och hur lärare kan nyttja tekniken på bästa sätt.

För dig som vill veta mera vänd dig till centrala barn- och elevhälsan i Norrköping.

Länkar:

https://www.svd.se/a/Gy1JKQ/debattorer-vissa-elever-behover-ta-hjalp-av-teknik

https://www.mtm.se/

https://www.regeringen.se/artiklar/2024/01/regeringen-satsar-pa-okad-lastid-och-minskad-skarmtid/

Systematiskt arbete med hot och våld

Medverkande: Eva Lindberg, skolsäkerhetssamordnade på Utbildningskontoret, Miriam Fohlin, leg. psykolog på Centrala barn- och elevhälsan, Tony Georgson, säkerhetsstrateg på Säkerhetsavdelningen och Therese Björnstam, leg psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

När det förekommer hot och våld på en förskola eller skola är det inte ovanligt att man kan känna sig ensam och utsatt i arbetet. Men hjälp och stöd finns, vilket belyses när Eva Lindberg, Tony Georgson och Miriam Fohlin berättar om Utbildningskontorets och Norrköping kommuns arbete för att stödja förskolor och skolor i deras arbete. De berättar om såväl förebyggande arbete som sker inom ramarna för ett systematiskt arbete i vardagen till det åtgärdande arbete som sker i en redan uppkommen situation. Material som beskrivs återfinns på intanätssidan nedan tillsammans med information.

Lästips:

Intranätssida om Hot och våld för Norrköpings kommun

Barn och elevhälsopodden – Den goda relationen del 3 – Från teori till praktik på en förskola

Metakognitivt lärande och självreglering

Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden, Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik samt fil. dr och leg. psykolog Petri Partanen.

I avsnittet träffar vi forskaren Petri Partanen för att prata om metakognition och självreglering. Petri är Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Vi samtalar om att tänka om sitt eget tänkande och lärande utifrån perspektiven lärande och hälsa. Petri berättar om metakognitiva kunskaper så som strategier i lärande, hur fungerar vi i lärande och hur går vi tillväga. Han pratar också om självreglering, hur vi klarar av att planera och monitorera i vår vardag. Samtalet berör också hur lärare och skola kan stötta elever att utvecklas för att fler ska lyckas i skolan.

Lästips:

Pedagog Norrköping (2023) Metakognition och självreglering.

Partanen, P. (2019) Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan

Skolutvecklarna Sverige (2024) Metakognition och självreglering.

Den goda relationen 3 - Från teori till praktik på en förskola

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), från förskolan Hantverkaren Patricia Mohlin, barnskötare, och Joline Ernell, förskollärare, och från Centrala barn- och elevhälsan Sofie Berglund Ernman, socionom och Miriam Fohlin, leg. psykolog

 

När förskolan Hantverkaren upplevde att de hade kört fast i arbetet med att nå goda relationer med vårdnadshavare vände de sig till Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam för att få hjälp och stöd. Tillsammans tog de sig an arbetet att stärka samverkan och bygga hållbara samverkansprocesser för att förbättra relationerna mellan förskola och vårdnadshavare. I avsnittet delar de med sig av gemensamma arbetet, från uppstart till avslut, från såväl förskolans perspektiv som Centrala barn- och elevhälsans perspektiv.

 

Den goda relationen 2 - Utmanande samarbeten mellan förskola och vårdnadshavare

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och från Centrala barn- och elevhälsan Sofia Månsson, leg. psykolog och Miriam Fohlin, leg. psykolog

 

Som förskola och skola har vi ett ansvar att verka för ett gott samarbete med vårdnadshavare och omsorgsgivare, som syftar till barnets/elevens bästa. Även när det är utmanande och svårt. Hur kan vi närma oss ett samarbete som inte blir som vi förväntar oss med en respekt och nyfikenhet för den vi möter och med barnets bästa i åtanke? Hur kan vi förstå det som sker för att kunna vara hjälpsam för den vi möter? Varför är det viktigt att vi ser det som vårt uppdrag? Och vad gör vi när det vi brukar göra inte räcker? Allt det diskuteras i poddavsnittet.