Barn- och elevhälsopodden

Medverkande: Lars Klintwall, leg. psykolog i BUP Stockholm och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun (intervjuare)

Varje år vaccineras tusentals barn i svenska skolor inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. Det innebär många utmaningar, inte minst i arbetet med de elever som upplever rädsla inför vaccinationen. I det här avsnittet berättar psykologen och författaren Lars Klintwall om sitt arbete med stickrädsla och kopplar det till sin bok ”Veterinären som var rädd för hundar: hjälp ditt barn att övervinna sina rädslor”. Avsnittet vänder sig till såväl skolans personal som vill veta mer om rädslor, men också till föräldrar som vill stötta sina barn och veta mer om hur rädsla fungerar och vad man kan göra för att närma sig situationen barnet är rädd för.

Lästips:

Om du är skolsköterska i Norrköpings kommun läs gärna metodstödet kring stickrädsla

Veterinären som var rädd för hundar: hjälp ditt barn att övervinna sina rädslor av Lars Klintwall och Amanda LeCorney

Poddavsnitt om sprut- och stickfobi av Barnpsykologerna

Medverkande: Miriam Fohlin, leg. psykolog, Elisabeth Hadfy, specialpedagog och Joakim Magnusson, leg. psykolog i SkolFam Norrköping, Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare). Vi arbetar på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping

 

Välkommen till ett panelsamtal där kunniga medarbetare från Centrala barn- och elevhälsan diskuterar sina lärdomar och de utmaningar de möter i arbetet med att stötta förskolor och skolor i det praktiska arbetet med TMO (traumamedveten omsorg).

Medverkande: Bo Hejlskov Elvén, leg. psykolog och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun (intervjuare)

Bo är med oss för att utmana våra tankar om lögnen som fenomen. Han tar sin utgångspunkt i ljugandets utveckling och berättar om dess funktion. Dessutom ger han handfasta exempel på hur vi kan agera och närma oss barn som behöver vår hjälp kring detta tema.


Lästips:
Rabalder i teenagefamilien. Bo Hejlskov Elvén

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn. Bo Hejlskov Elvén

Medverkande: Malin Gren Landell, leg. psykolog och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

Malin Gren Landell fick en förfrågan om att skriva en bok som vände sig till förskolans personal om blyga barn. I avsnittet pratar hon om att blyghet är ett temperamentsdrag som finns hos många och något som inte behöver ställa till några bekymmer för individen. Det handlar istället om hur omgivningen ser på och möter det blyga barnet, både i mötet med pedagoger, andra barn men också i mötet med hela förskoleorganisationen. Om vi tänker på hur vi jobbar för att de blyga barnen ska må bra i förskolan, kommer det att gynna barnen, säger hon, och två utgångspunkter att tänka utifrån i mötet med de blyga barnen är att ta tid och hålla hand.

Lästips:

Förstå och bemöta blyga barn – Malin Gren Landell

Orolig och blyg i skolan – Malin Gren Landell

Medverkande: Dariush Djamnezehad, leg. psykolog mot grundskolorna i Malmö stad och doktorand vid Lunds universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan

I sista delen kring barn och elever som utmanar, berättar Dariush Djamnezehad om sitt riktade arbete som psykolog mot Malmö stads skolors utagerande elever och sitt arbete som doktorand på Lunds universitet om olika program för utagerande beteende. Det blir ett fördjupningsavsnitt med fokus på elever som utmanar ”utöver det vanliga” i form av utåtagerande beteende, trots och konflikter med jämnåriga, som både syftar till att få en fördjupad förståelse för eleverna, men också handlar om att som pedagog hitta mer effektiva arbetssätt med eleverna, i skolan.

(Avsnittet är innehållsrikt och är därför uppdelat i en a och en b del som publiceras med en veckas mellanrum)

https://malmo.se/Fokus-forskola/Artiklar-Fokus-forskola/2024-04-27-Sociala-fardigheter-byggs-i-pyramidform.html 

https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/pa-manen-finns-ingen-autism/ 

https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/implementering-i-skolan-med-flourtanten-som-modell/ 

Medverkande: Dariush Djamnezehad, leg. psykolog mot grundskolorna i Malmö stad och doktorand vid Lunds universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan

 

I sista delen kring barn och elever som utmanar, berättar Dariush Djamnezehad om sitt riktade arbete som psykolog mot Malmö stads skolors utagerande elever och sitt arbete som doktorand på Lunds universitet om olika program för utagerande beteende. Det blir ett fördjupningsavsnitt med fokus på elever som utmanar ”utöver det vanliga” i form av utåtagerande beteende, trots och konflikter med jämnåriga, som både syftar till att få en fördjupad förståelse för eleverna, men också handlar om att som pedagog hitta mer effektiva arbetssätt med eleverna, i skolan.

(Avsnittet är innehållsrikt och är därför uppdelat i en a och en b del som publiceras med en veckas mellanrum)

https://malmo.se/Fokus-forskola/Artiklar-Fokus-forskola/2024-04-27-Sociala-fardigheter-byggs-i-pyramidform.html 

https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/pa-manen-finns-ingen-autism/ 

https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/implementering-i-skolan-med-flourtanten-som-modell/ 

 

Medverkande: Agneta Bertling Wiik, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan

Att vara frustrerad är både en del av livet och lärandet. Samtidigt är det inte en medfödd förmåga att tolerera frustration eller något som infinner sig vid en särskild tidpunkt i utvecklingen. Så hur gör vi för att träna förmågan till frustrationstolerans och hur hanterar vi barn och elever I skolan som använder ett utagerande beteende vid frustration? I avsnittet benämns såväl hanteringsstrategier att använda för elever, som hur vi som vuxna kan öka elevens förmåga genom det vi gör.

Medverkande: Signe Tonér, leg. logoped och universitetslektor i lingvistik vid Stockholm universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan

 

Signe Tonér har intresserat sig för hur språkförstärkande arbetssätt kan påverka barn och elevers självregleringsförmåga både genom sin forskning men också då hon arbetat på förskolor som logoped. I avsnittet berättar hon om några grundförutsättningar för att få till det språkförstärkande arbetet och träna självreglering i verksamheten och trycker på vikten att utgår från det individuella barnet/eleven som vi möter. Hon tipsar också om arbetssätt att arbeta utifrån.

 

 

Signe Tonérs blogg: https://signetoner.com/

Länk till Signe Tonérs avhandling: https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1544559&dswid=1560

Podd om Metakognitivt lärande och självreglering: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/barn--och-elevhalsopodden#Metakognitivtlarandeochsjalvreglering

Text om Metakognitivt lärande och självreglering: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/pedagog-norrkoping/framgangsrik-undervisning#Metakognitivtlarandeochsjalvreglering

Podd om Pojkars lärande: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/barn--och-elevhalsopodden#Vadpojkarbehoverforattlyckasiskolanavlarareochandravuxna

 

Medverkande: Kata Nylén, leg. psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi, Caisa Skoglund, utvecklingslärare FoU Norrköpings kommun och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

 

Mycket i skolan är under pågående utveckling och förändring varje läsår och många processer sker samtidigt. Vilka förutsättningar behövs för lyckad implementering och hur får vi med alla på tåget, så att arbetet ger frukt. Kata Nylén och Caisa Skoglund arbetar båda med implementering i skolan och berättar om sina erfarenheter grundat i implementeringsforskning.

Medverkande: Hanna Martinsson, barnrättsombud, Utbildningskontoret och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)

Hur definieras kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i lagens mening, när ska en kränkningsanmälan göras och varför är det viktigt att kränkningsanmälningar görs?
I det här avsnittet tar vi oss an och tittar närmre på det åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i förskola och skola. Att få stopp på upprepade kränkningar kan vara komplext, svårt och ta tid. För att lyckas med det behöver vi utgå ifrån hela barnets situation i förskolan eller skolan och arbeta systematiskt med att kartlägga, analysera och arbeta med åtgärder på individ, grupp och organisatorisk nivå. I avsnittet pratar vi också om de samtal vi för med barn kring kränkningar, diskriminering och trakasserier och hur vi kan genomföra dessa samtal på ett konstruktivt och respektfullt sätt för att utreda och följa upp händelser.

Lyssna gärna på poddavsnittet om Silverdansens arbete med hedersrelaterat våld, kränkningar och saknade barn.

Lästips

Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling (2022) Skolverket

Vilse i skolan - Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt (2016) Ross W Greene

Hitta rätt : en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan (2017) Ross W Greene