Barn- och elevhälsopodden

Silverdansens arbete med hedersrelaterat våld, kränkningar och saknade barn

  

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Pernilla Dahlgren, rektor Silverdansen och Sanna Färnlöf, kurator Silverdansen

När Pernilla Dahlgren började som rektor på Silverdansen hade hon ett tydligt uppdrag att höja kunskapsresultaten på skolan. Det arbetet kom snart att innefatta ett bredare anslag i att arbeta med elevernas närvaro, trygghet och rättigheter på skolan. I avsnittet berättar Pernilla och Sanna om hur Silverdansen utifrån sina lokala förutsättningar har tagit sig an det arbetet, från att skapa gemensamma mål och organisatoriska förutsättningar i arbetet till hur konkreta möten med elever och vårdnadshavare sker både under skolvardagen och genom riktade insatser. De belyser flera framgångsfaktorer i sitt arbete och beskriver hur skolan kan ta ett helhetsgrepp kring dessa områden och att alla som arbetar på skolan har en viktig roll att fylla.

 

Lästips:

Att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck, webbkurs Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/arbeta-mot-hedersrelaterat-vald-och-fortryck---webbkurs

Moa-mottagningen - Att vara ung i Norrköping, droger och alkohol

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Kerstin Jagesten, kurator Moa-mottagningen och Eva Pedersen, kurator Moa-mottagningen

Kerstin Jagesten och Eva Pedersen är kuratorer anställda av Utbildningskontoret på Moa-mottagningen i Norrköping. De arbetar som en del av sin tjänst på Moa-mottagningen men har också en lång erfarenhet av att vara kuratorer på grund- och gymnasieskolor i Norrköpings Kommun.

I avsnittet berättar de om Moa-mottagningens uppdrag och arbete. De tar sin utgångspunkt i ungas situation gällande alkohol och droger och hur omgivningen kan upptäcka och möta ungdomar som misstänks använda eller använder droger och alkohol. De belyser vikten av tidig upptäckt, låga trösklar och ger tips på hur man kan prata med unga om droger och alkohol. Vid frågor, funderingar eller för att få ett stöd kring frågor som rör alkohol och droger är du välkommen att ringa Moa-mottagningen på 010-104 00 05, oavsett om du är ung själv, vårdnadshavare eller skolpersonal.

 

Vidare läsning om Moa-mottagningen och alkohol och droger:

https://www.norrkoping.se/stod-och-omsorg/vald-eller-missbruk/moa-mottagningen

https://www.drugsmart.com/

https://www.cannabishjalpen.se/

 

Vad pojkar behöver för att lyckas i skolan av lärare och andra vuxna

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare) och Fredrik Zimmerman, universitetslektor på Högskolan i Borås

Fredrik Zimmerman har forskat kring varför pojkar som grupp presterar sämre än flickor i skolan och vad lärare och andra vuxna i skolan kan göra för att pojkar ska lyckas. Han intresserar sig också för maskulinitetsnormer och dess relation till pojkars prestation i skolan och demokratifrågor i förskola och skolor. Han är idag verksam som universitetslektor på Borås Högskola och undervisar där på förskole- och grundskollärarutbildningen.

Lästips:
Pojkar i skolan: vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan (Fredrik Zimmerman, 2019)

10 orsaker till varför pojkar presterar sämre i skolan – och vad vi kan göra åt det! (Kunskapsskolans jubileumsrapport)
https://www.kunskapsskolan.se/download/18.11ed9dea171ac3dd151124b9/1588684735004/Jubileumsrapport1%20(2).pdf

Tysta barn - selektiv mutism

Medverkande: Specialpedagogerna Jessica Willner och Marianne Andersson (intervjuare) och Sofia Månsson, leg. psykolog i förskoleteamet på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping.

Sofia Månsson arbetar som psykolog i Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam och handleder bl.a. pedagoger i förskolan som möter tysta barn dvs. där barnet vill prata men inte kan i vissa situationer.
Många gånger är det svårt att förstå att det hämmade barn vi ser i förskolan är fritt och självsäkert hemma. Då är det lätt som pedagog att tänka att man gjort något fel på förskolan som har orsakat barnets tystnad. Sofia berättar i avsnittet vad detta kan beror på samt hur förskolan och hemmet kan arbeta tillsammans utifrån en metod som heter sliding. Detta för att underlätta barnets möjligheter att kunna delta muntligt i förskolans utbildning.

Lästips:
Pratlust och talängslan av Carina Engström
Selektiv mutism – En handbok för familjer och anhöriga av Johann Syrén och Ebba Zettergren

 

Skolfam - En arbetsmodell som hjälper barn i familjehem att lyckas i skolan

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Elisabeth Philipsson Hadfy, specialpedagog och Joakim Magnusson, leg. Psykolog verksamma i SkolFam i Norrköpings kommun.

Elisabeth och Joakim jobbar sedan 2013 tillsammans i SkolFam i Norrköping. De arbetar efter en modell som bygger på förebyggande arbete, tvärprofessionell samverkan, barns delaktighet och mätbarhet för att nå en framgångsrik skolgång för familjeplacerade barn.

I avsnittet berättar de om elevgruppen och vad skolan behöver förhålla sig till. De beskriver SkolFams modell och resultaten kopplade till sitt arbete. De lyfter också fram vad skolor och pedagoger kan ta med sig av SkolFams arbete in i sin vardag, för att elevgruppen familjehemsplacerade barn ska få så goda förutsättningar som möjligt i sitt lärande. Särskilt betonar de att barnen ges en möjlighet att lyckas i skolan är den i särklass viktigaste skyddsfaktorn mot ett liv i utanförskap.

 

Länktips

Läs mer om SkolFam
https://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/skolfam---skolsatsning-for-barn-i-familjehem

http://www.skolfam.se/

Forskning som tar upp familjehemsplacerade barns skolgång

https://www.forskning.se/2020/06/11/skolan-kan-forbattra-for-barn-i-samhallets-vard/#

https://www.allmannabarnhuset.se/produkt/i-foraldrars-stalle/

När det värsta redan har hänt

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare) och Sofia Månsson, leg. psykolog i förskoleteamet på Centrala barn- och elevhälsan.

Sofia Månsson arbetar som psykolog i Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam och har vid många tillfällen pratat med pedagoger om barn i sorg. Förskola och skola har en viktig roll för barn som har fått sin verklighet förändrad för alltid. Förskola och skola kan erbjuda barnet en trygg och stabil plats med kända vuxna där det kan vara i sin sorg, få vila och återhämtning, få tröst och samtidigt få vara i lärande och utveckling. Sofia lyfter även hur barn runtomkring och pedagoger kan reagera.

 

Lästips:

För förskolebarn finns ”Vem är död?” av Stina Wirsén och ”Adjö herr Muffin” av Ulf Nilsson.

Mellanstadiebarn: ”I mitt hjärta finns du kvar” av Jennie Persson. Den boken är också fin och värdefull läsning för vuxna som möter barn.

Jag kan göra så lite, därför ska jag göra det

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och Bella Berg leg. psykolog och beteendeanalytiker (expert)

Bella Berg är leg. psykolog, beteendeanalytiker och föreläsare. Hon är medförfattare i en nyutgiven bok för pedagoger och föräldrar om barn med utvecklingsförseningar Leka-prata-äta. Hon arbetar idag på Habiliteringens resurscenter vid Odenplan i Region Stockholm och handleder här habiliteringspersonal i sitt arbete, samverkar i insatser med föräldrar och andra verksamheter samt håller utbildningar för personal och närstående till personer med funktionsnedsättningar. I detta avsnitt pratar vi om vad vi i skolan har för krav på oss i att skapa en skola för alla, vad en förebyggande kultur för funktionsnedsättningar kan innebära och hur man kan gå tillväga för att utveckla det kompensatoriska arbetet ute på skolorna. 

 

Referenser och lästips:

Delaktighetsmodellen

Forskning för klassrummet

Skolkompassen

På månen finns ingen autism

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och leg. psykolog, PhD, lektor vid SU, författare, poddare i "Barnpsykologerna" och psykologexpert i SVT-programmet "Våra barns hemliga liv" (expert)

I detta avsnitt tar vi hjälp av ett mediavässat proffs på området funktionell analys för att förklara hur detta kan användas som ett verktyg i handledning och problemlösning i skolan, där diagnoser ofta blir förklaringsmodeller för barns agerande. Varför är detta så bra i individanpassningen, hur gör det problem mer hanterbara för personalen, varför är det så bra just i kontakten med barn och varför måste man mäta?

Beteendeterapeutiskt lexikon:

operationalisera – definiera beteendet man vill analysera

funktionell analys – metod för att förstå en persons sätt att fungera utifrån den miljö hen befinner sig i

överskottsbeteende – något någon gör för mycket av för att fungera bra i en viss situation

underskottsbeteende – vad önskar vi att personen gjorde mer av eller istället för problembeteendet

intervention – åtgärden vi sätter in i skolan i exempelvis ett åtgärdsprogram

formaliserat belöningssystem/ teckenekonomi – tillskrivandet av ett fiktivt värde av ett visst beteende, i exempelvis poäng, för att göra det mer belönande att göra för individen. Ihopsamlade poäng kan sedan användas för att ”köpa” något annat eleven vill ha som inte har en direkt koppling till själva beteendet.

kontextualism – filosofisk riktning som betonar sammanhangets betydelse för förståelsen av ett fenomen

Motiverande omständigheter (Mo)– omständigheter som påverkar motivationen till att göra något

Situationen/ triggern (S) – den utlösande faktorn till att beteendet sker

Problembeteendet eller underskottsbeteendet (B) – det som individen gör som man är intresserad av att förändra

Vidmakthållande konsekvenser (K) - den direkta reaktionen/ konsekvensen eleven får av att utföra ett visst beteende

 

Lästips:

Leka, prata, äta: övningar för barn med särskilda behov (2020) Lars Klintwall (red.)

 

Implementering i skolan med flourtanten som modell

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare Peter Karlsson (expert)

Peter Karlsson bedriver sedan 2018 sitt egna företag där han erbjuder utbildning, handledning och implementeringsstöd baserat på tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd. Han var också med och har gått i bräschen för införandet av den evidensbaserade modellen Skolövergripande positivt beteendestöd (SWPBS) i Sverige och varit en av de första som implementerat förhållningssättet i en svensk kontext.

I detta dubbelavsnitt tar vi avstamp i denna modell och Peters egna erfarenheter, samt pratar om vad som är viktigt att tänka på vid all form av implementering i skolan och varför det är så svårt att lyckas bedriva evidensbaserad praktik? Vikten av att mäta det vi gör på olika sätt och samsynen kring kulturen på skolan lyfts specifikt.

 

Lästips:

Positivt beteendestöd i omsorg och skola: En introduktion av Peter Karlsson

Tydlighet, ledarskap & uppmuntran: positivt beteendestöd i klassrummet av Peter Karlsson

Användbar evidens: Om följsamhet och anpassningar av Henna Hasson & Ulrica von Thiele Schwarz

Från teori om missad undervisning till praktik

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare) och specialpedagog på Kungsgårdsgymnasiet Annika Forsberg bild hämtad från www.norrkoping.se

Annika Forsberg arbetar sedan flera år på Kungsgårdsgymnasiet, men har dessförinnan också arbetat inom grundskolan i Norrköping. Bland annat arbetar hon just nu med och driver utvecklingen av det närvarofrämjande arbetet på Ekonomiprogrammet på Kungsgårdsgymnasiet.

I detta avsnitt tar Annika med oss i detta arbete om att omvandla teori om frånvaro till praktik och ger oss exempel på hur de jobbar med att upptäcka frånvaro och åtgärda den i ett tidigt skede som främjar närvaron. Vi pratar bland annat om synvändningar, konkreta arbetssätt och den dynamiska process arbetet innebär.